Saufia et Erique

Min födelsedag började redan kl 00.30, då halva residenset störtade in på mitt rum och sjöng "jag må han leva" på tre olika språk, engelska, spanska och holländska. Det var mycket trevligt. En halvtimme senare kom Daan och Alvan, båda lite halvfulla, in igen och sjöng. Det var inte lika trevligt denna gången, men kul var det.

Jag vaknade vid niotiden. Kände mig mycket bättre än dagen innan. Sofia, Tove och Daan skulle nu till stranden. Jag åt frukost och slappade. Sedan kom Caro och Juan. Vi skulle till badmintonhallen och spela lite. Det var mycket roligt och colombianerna kämpade tappert. Efter en timme, var det dags för den långa färden hem igen. Vi var nu mycket hungriga och gick till "le Sucré Salé" och åt en mycket god varm panini. Efter detta pratade jag med min familj som sa grattis till mig. När jag kom tillbaka till vårt rum såg jag att taket hade läckt ännu en gång. Efter att ha torkat upp vattnet sov jag ett tag.




Vid åttatiden kom Hanna och vi lagade en födelsedagsmiddag bestående av pannbiffar med potatis, gräddsås och lingonsylt. Det var jättegott.




Sedan började festen. Folk kom in med tårta och presenter och var jättesnälla mot mig. Jag fick en mixer och en vattenpipa :). Vi invigde mixern med att försöka göra daiquiris. Blev jättegott.
 




Vi hade trevligt och festade till tolvtiden. Då gick vi till den närmaste parken, för det skulle vara ngt på gång där. Det var ngn slags rockkonsert med ett random band som var ganska dåligt, men det var massor med folk och vi hade det kul. Efter konserten gick vi till det enda stället som var öppet inom rimligt avstånd, Panama Café!!! Det var knökfullt och Latinokväll, så de spelade bara musik på spanska. Själv kunde jag inte en enda låt, men alla mina spansktalande vänner var i exstas. Kl 03.00 började min sjukdom göra sig påmind och jag kände att det var dags att gå hem. Jag somnade snabbt efter en mycket bra födelsedag. Tack allihopa <3